I duschen kan man tänka

Jag visste inte att T hade blogg? haha.
Jag fick mig i alla fall ett gott skratt.
I duschen slog de mig att du har säkert läst min blogg oxå.
Undra om den gjorde dig minst lika glad som din blogg gjorde mig?
Och jag vet att om du läser detta så vet du att jag menar just dig.
Och jag bara måste säga att du har lite konstiga ordval, haha.
Aja inget mer om de.

Dagen har varit kaos.
Kom sent som vanligt, spela roll?
Kerstin dampa på mig och jag gick hem.
Jag skrev en lapp där de stod:
Jag går hem nu jag pallar inte mer, livet är piss.
Den som betyder allra mest för mig håller på att tyna bort.
Jag kan inte bara sitta här och inte göra något.
Jag måste tänka och det kan jag inte i skolan. Jag måste bort nu.
Jag måste hjälpa henne, hon är mitt allt.
Sen gav jag lappen till Kristina och smällde igen dörren mitt framför näsan på henne.
(skuldkänslor till tusen, tro mig)
När jag gick ut från skolan kunde jag inte hålla inne tårarna längre.
Försökte förtvivlat ringa J och A men ingen svara.
M skrev och vi bestämde träff. Lite tröst i alla fall, tack!

Och sen måste jag bara berätta om en så himla underbar vän jag har.
N hon har fått mig att skratta som aldrig förr. Hon har verkligen räddat många dagar nu det senaste. Det strålar energi och positivitet om henne och hon gör mig verkligen glad på riktigt.
Saknar henne så när hon inte är i skolan. Hennes breda flin och goa humor, jösses vad hon underbar. N betyder verkligen allt just nu<3 Men nu kallar sängen (: Godnatt!